Välkommen,

Mitt namn är Daniel Kardefelt-Winther (PhD), jag har doktorerat vid Department of Media and Communications, London School of Economics. För närvarande är jag anknuten postdoktor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap och Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. Jag arbetar heltid på UNICEF’s Office of Research i Florence, Italien, där jag koordinerar Global Kids Online, ett globalt projekt om barns internetanvändning, där vi främst är fokuserade på hur barn i utvecklingsländer använder internet och vilka konsekvenser det får för deras liv och välmående.

Min avhandling och vidare forskning fokuserar på vad som vanligen brukar kallas för ”internetberoende” (internet addiction) eller problematisk internetanvändning (problematic internet use). Jag är även intresserad av ”behavioral addiction”, psykiatrisk diagnostisering och tvärvetenskapliga perspektiv på problembeteenden.

Tanken med den här sidan är att ge en snabb och enkel överblick av det ganska snåriga forskningsområdet kring internet och dataspelsberoende. Mycket av forskningen på området distribueras bara via akademiska tidskrifter och är därför inte tillgängliga för allmänheten. Samtidigt ser vi en tendens i media att framhålla internet och dataspelsberoende som ett nytt samhällsproblem. Kombinationen svårtillgänglig information och mediedrev leder lätt till att medias något förenklade syn på problematiken accepteras som sanning. Då mycket av min forskning syftar till att kritisera den rådande synen på internet och dataspelsberoende som en sjukdom har jag försökt påverka samhällsdebatten, bland annat genom debattartiklar som i DN och SvD (finns här, här och här), samt genom den här sidan försökt göra forskningen (och min kritik av den) mer tillgänglig för allmänheten.

Jag presenterar därför här en kortfattad och lättläst överblick av existerande forskning, min kritik av den, samt egna tankar och funderingar. För er som inte har tid att läsa längre stycken text eller inte har tillgång till de vetenskapliga artiklar jag publicerat (länk nedan), ger jag en kortfattad version (tl;dr) av det viktigaste här. För frågor och funderingar kan ni alltid maila mig på: daniel.kardefelt.winther@ki.se

 

Det viktigaste:

Trots den kritik jag framfört bland annat i DN och SvD, samt framför på den här sidan, anser jag det viktigt att vara på det klara med att många personer använder internet eller spelar datorspel väldigt mycket. Det är också viktigt i det sammanhanget att påpeka att vissa människor får problem i sin vardag just för att de spelar mycket och inte prioriterar saker som kanske på längre sikt är viktiga för personen, till exempel, studier, jobb eller relationer. Det som i min mening är viktigt att ha i åtanke är att detta inte är internets eller datorspelens fel; jag anser att problemet finns dels hos individen och dels i dess omgivning. Det är helt enkelt något som inte står rätt till, och internet eller datorspel erbjuder en lättillgänglig tillflyktsort för personer som mår dåligt. Det kan å ena sidan vara negativt eftersom personen i fråga inte tar itu med sina problem, men å andra sidan kan det vara väl behövligt att koppla bort ett tag när det helt enkelt blir för mycket att hantera. Ett sådant beteende behöver inte alltid vara negativt, även om det inte är optimalt, men om flykten pågår under en längre tid och individen själv upplever ett behov av förändring så kan det vara lägligt att börja fundera på hur tillvaron kan förändras.

Att skylla på internet eller datorspelen, som ibland media och självutnämnda experter gör, är i min mening att förenkla problemet. Det kan även visa på en viss ovilja att se, till exempel som förälder, att ens barn inte mår bra. Att terapi ibland sägs ha positiva effekter på internet eller dataspelsberoende är i min mening inte för att terapin botar något, utan för att terapi kan förbättra tillvaron rent generellt för en person. Allt eftersom tillvaron blir bättre minskar därför behovet av att fly från verkligen och intresset för livet i övrigt ökar. Terapi kan därför vara en bra lösning, men inte om det motiveras i syfte att bota internetberoende, utan för att det generellt är en bra väg att gå mot en bättre tillvaro. Att försöka tvinga ut någon i en jobbig tillvaro är inte någon lösning alls, utan ger snarare upphov till mer flyktbehov.

Till sist, att jämföra människors vardagliga intresse och engagemang för digital teknologi med ett beroende är en farlig väg att gå. Även om vissa spenderar för mycket tid på internet eller mobilen så är det viktigt att vara på det klara med att de flesta som läser den här texten aldrig någonsin kommer vara i närheten av en person som eventuellt skulle kunna klassas som att vara ”beroende” av digital teknologi i någon klinisk mening. Konsekvenserna av ett substans beroende är oerhört allvarliga och kan inte jämföras med effekterna av internet eller datorspel. I själva verket visar den mesta forskningen att barn kan spendera 6-7 timmar om dagen på digitala aktiviteter utan att få några nämnvärda problem alls. Av den anledningen är det viktigt att vara återhållsam med att använda kliniska begrepp, som är reserverade för kliniska syften, för att beskriva människors vardagliga användning av teknologi, även om den är till synes överdriven.

 

Vetenskapliga publikationer och rapporter finns här:

Kardefelt-Winther, D. (2014). Problematizing excessive online gaming and its psychological predictors. Computers in Human Behavior, 31, p. 118-122.

Kardefelt-Winther, D. (2014). A conceptual and methodological critique of internet addiction research: towards a model of compensatory internet use. Computers in Human Behavior, 31, p. 351-354.

Kardefelt-Winther, D. (2014). The moderating role of psychosocial well-being on the relationship between escapism and excessive online gaming. Computers in Human Behavior, 38, p. 68-74.

Kardefelt-Winther, D. (2014). A critical account of DSM-5 criteria for internet gaming disorder. Addiction Research & Theory, Early Online, p. 1-6.

Kardefelt-Winther, D. (2014). Meeting the unique challenges of assessing internet gaming disorder. Addiction, 109, p. 1568-1570.

Kardefelt-Winther, D. (2015). Assessing diagnostic contribution of Internet Gaming Disorder criteria requires improved content, construct and face validity – a response to Rehbein and colleagues (2015). Addiction, 110, p. 1359-1360.

Kardefelt-Winther, D. (2015). Problems with atheoretical and confirmatory research approaches in the study of behavioral addictions. Journal of Behavioral Addictions, 4(3), p. 126-129.

Kardefelt-Winther, D. (2015). Making the case for hypothesis-driven theory testing in the study of Internet Gaming Disorder. Addictive Behaviors, DOI: 10.1016/j.addbeh.2015.09.012

Griffiths, M., van Rooij, A., Kardefelt-Winther, D., et al. (2016). Working towards an international consensus on criteria for assessing Internet Gaming Disorder: A critical commentary on Petry et al (2014). Addiction, 111, p. 167-175.

Kardefelt-Winther, D. (2016). Conceptualizing internet use disorders: addiction or coping process? Psychiatry and Clinical Neurosciences. doi: 10.1111/pcn.12413

Stoilova, M., Livingstone, S., & Kardefelt-Winther, D. (2016). Global Kids Online: Researching children′s rights globally in the digital age. Global Studies of Childhood, 6, p. 455-466

Kardefelt-Winther, D., Heeren, A., Schimmenti, A., Van Rooij, A. J., Maurage, P., Colder Carras, M., … Billieux, J. (2017). How can we conceptualize behavioral addiction without pathologizing common behaviors? Addiction, 1–7. https://doi.org/10.1111/add.13763

.

Reports

Byrne, J., Kardefelt-Winther, D., Livingstone, S., & Stoilova, M. (2016) Global Kids Online research synthesis, 2015–2016. UNICEF and London School of Economics and Political Science.

Byrne, J., Albright, K., & Kardefelt-Winther, D. (2016) From research findings to policy-making: children’s rights in a digital age. London: Global Kids Online.

Mycket nöje!

Daniel

Annonser